Projektrapport

När vi började diskutera kring vad projektet skulle handla om, var vi överens om att försöka att utmana oss i användandet av digitala verktyg. Vi ville även kombinera olika verktyg tillsammans med ett skapande tillfälle. Då förskolans temaarbete är hållbar framtid och vi just nu är inne i att öppna ögat för detaljer, likheter och olikheter ville vi försöka kombinera ett digitalt undersökande av något och göra det i samband med skapande. Vi ville även göra ett tillägg i barnens kunskap i att dokumentera sin egen läroprocess ur ett kollegialt perspektiv samt gentemot vårdnadshavare.

De barn som medverkade i projektet var mellan 4-5år.

Projektet blev att barnen fick undersöka ett kålhuvud med hjälp utav en dokumentkamera för att reflektera över detaljer. De fick sedan måla av kålhuvudet med akvarell och göra en dokumentation med hjälp av appen StopMotion. För att visa på dokumentationen gjorde barnen en qr-kod i appen Cloud Qr.

Vi valde att börja med två barn som fick lära sig själva tekniken. De fick sedan lära vidare sin kunskap till de andra barnen. Barnen var delaktiga i att blanda akvarellfärgen och lägga till olika gröna nyanser.

Dokumentkameran kopplade vi till en bildskärm för att få upp en förstoring av kålen. Genom förstoringen av kålen så fick barnen möjlighet att förstärka sina intryck av linjer, färger mm. Då dokumentkameran kopplades till den större skärmen blev det också en större exponering i lärmiljön som gav möjligheter för fler barn att vara delaktiga.

För att dokumentera läroprocessen så använde vi StopMotion. Barnen är vana att använda denna filmteknik men inte på detta sätt utan mer att göra ”vanliga” filmer. Vi lät barnen använda StopMotion, dokumentkamera, Ipad och därefter skapa en egen QR-kod av detta i Cloud Qr. För att ytterligare göra ett tillägg till QR-koden fick barnen välja ett passande musikintro ifrån iMovie.

Projektmål

– Att barnen ska få möjlighet skapa genom kollegialt lärande genom varandra.

– Att lära sig nytt och befästa kunskaper om skapande och natur.

– Att få skapa digitalt.

-Att få känna glädje och förundran i ett utforskande

-Att känna tillit till sitt eget lärande

Resultat

Då vi först satte oss ner och reflekterade över hur kålhuvudet och bladen såg ut, var det väldigt bra att använda den stora skärmen kopplat till dokumentkameran. Här gavs möjligheter att se ordentligt, barnen såg likheter och tyckte att bladens nät såg ut som ådror som vi har på våra händer. Vi tolkar det som de fick en helt annan uppfattning kring estetiken kring grönsaken än vad de hade tidigare. Barnen hade arbetat med webbägg förut för att se förstoringar.

De upptäckte även att de var slingriga som var ett verb de arbetat med i tidigare projekt kring rötters utseende vilket i sig gav tankar till oss hur barn sammanflätar allt i ett rhitzomatiskt lärande.

När vi väl började att måla av kålen så fick barnen först rita med svart tuschpenna därefter fylla i med akvarellfärg. Här blev det väldigt bra för i och med att barnen stannade upp och tog foton av processen så blev det också diskussioner. Själva ifyllnaden gick väldigt varsamt till.

Vi valde att använda oss utav filmappen StopMotion. Det var inga problem för barnen att lära sig tekniken och föra vidare detta till de andra barnen. Barnen var väldigt tydliga i sina instruktionen och de hjälpte varandra på ett helt okomplicerat sätt vilket gjorde att vi pedagoger kunde observera barnens samarbete och tankar genom foton och anteckningar. När barnen hade gjort sin film tillsammans i StopMotion så fick de göra som tillägg en QR-kod. Denna QR-koden tog barnen med sig hem, så att de tillsammans med sina vårdnadshavare kunde samtala kring hur teckningen kom till samt hela läroprocessen.

Diskussion

Då vi reflekterade över vårt projekt är vår stora tanke att det blev ett väldigt glädjefullt arbete. Det innefattade nya användningsområden för digitala verktyg samt det blev ett lärande för alla pedagoger på förskolan. Det blev ett nytt tillägg till hur vi kan dokumentkameran. Vi använde oss utav barnens kunskaper i ett undervisningssyfte gentemot varandra som Vygotskij framhäver i hans teori om den proximala utvecklingszonen. Något som också framstod var hur enkelt barn snappar upp den digitala tekniken.

Vi utgick även ifrån barnens intresse för detaljer, vi märkte att barnen var vana över att kunna beskriva och reflektera över de ser för detaljer och tankar kring det. Här gav också de digitala verktyg ett tillägg som möjliggjorde ett djupare utforskande.

“Lärande kan också relateras till de materiella artefakterna som vi använder oss av i olika sammanhang, antingen det rör sig om fysiska eller digitala resureser/hjälpmedel.” (Selander 2017, s.113). Vi behöver ge barnen fördjupade möjligheterna, i kombination med det analoga så behöver barn få de här verktygen.

Att använda sig av en digital lärplatta gjorde att exponeringen blev synligare för barnen. De plockade bort bilder som inte blev bra i filmandet direkt, händelseförloppet blev tydligare här och nu. De lärde sig även ytterligare en teknik i StopMotion, att om man råkar ändra placeringen på föremålet så visar appen hur föremålet lång på föregående bild vilket gjorde att barnen fick en medvetenhet och kunskap kring bildkorrigering. De inspirerade och visade både andra barn och pedagoger sina nya kunskaper. Det blev också en teknik som inspirerade andra kollegor i användandet av StopMotion för att dokumentera barns läroprocesser i olika tekniker som tecknande, lera mm.

Vi ser att StopMotion kan användas inom flera områden för att ge möjligheter för barns berättande av sin lärprocess. Genom att barnen fick skapa en QR-kod i appen Cloud Qr som barnen kunde ge till sina vårdnadshavare så blev processen i arbetet synligt.

Vi såg vinsten i att det var en öppen placering i miljön där fler barn kunde inspireras och vara delaktiga utan att vara i händelsernas centrum. Vilket gjorde att nyfikenhet väcktes av fler barn som ville prova på.

Det vi ser att vi skulle agerat annorlunda och där vi reflekterat i efterhand är att vi skulle låtit barnen berätta själva i sin film istället för att valt en ”musikjingel” som bakgrund. Detta hade gett ytterligare ett tillägg av lärprocessen genom att uttrycka sig med sin språkliga förmåga. Vi valde ”musikjingle” då vi ansåg innan att det blev många moment under samma tillfälle men i efterhand kunde vi delat upp tillfällena och lagt på speakerröst vid ett senare tillfälle.

Det vi lärt oss är att dokumentkameran som vi tidigare enbart använt vid läsning av böcker blev här ett mycket bra komplement i miljön för upptäckande istället för att enbart använda digitala webbägg eller analoga förstoringsglas. Miljön blev stående och visuellt blev det ett verktyg där många barn kunde titta och diskutera tillsammans.

“Vi beaktar möblering materialens placering, vilket material som barnen har tillgång till, vilket material som de inte har tillgång till.” (Elm Fristorp.&Lindstrand 2012, s. 84).

Vi lärde oss hur viktig estetikens budskap är i miljöer och att digitala verktyg får barn att fascineras i deras undersökande och i deras berättande.

Litteraturförteckning

Elm Fristorp, A. & Lindstrand, F. (2012). Design för lärande i förskolan. Finland: Norstedts.

Selander, S. (2017) Didaktiken efter Vygotskij – Design för lärande. Stockholm: Liber AB